Jag är så himla stolt över mina "grisar" och lite över mig själv också :) Jag vet att de flesta som haft eller har hundar drömmer om att kunna ha sin hund/hundar "koppellösa". Med det menar jag INTE att hundar ska gå utan koppel utan att dom KAN gå utan koppel. Att ha kontroll över EN hund är nog så krävande men jag har det priviligerad att få vara matte åt Lennox Bowie vilket underlättat otroligt...få hundar är så följsamma, sen kom fröken ONE-eye Stella MacCartney in i mitt liv och som ensam med två hundar krävs en hel del "multitasking"... speciellt om den ena saknar ett öga, har ADHD och ÄLSKAR människor mer än livet och TROR att alla älskar henne, ovetande om att hon är en av de mest fruktade hundraser som existerar på detta jordklot just nu. Men f-n den som ger sig och mycket handlar om förtroende, att man helt enkelt LITAR på sin hund och att hunden framförallt LITAR på dig! Jag har inte tränat ihjäl mig precis utan har med hjälp av Lennox som förebild fått Stella att förstå att det är bäst att göra som matte vill för då får jag ALL den kärlek jag vill ha <3 .
Många gånger när vi varit ute på våra träningsrundor har jag antingen låtit Stella varit lös eller Lennox...ja förutom när vi kastar boll förstås, då är dom ju alltid lösa men då har dom också full fokus på bollen och det har aldrig varit något problem. Ingenting i världen kan störa dom då, varken människor, skällande framspringande hundar eller andra djur. Eller när vi är ensamna i skogen. Men då jag som sagt för det mesta är själv när jag är ute med mina hundar har det känts tryggats att bara behöva ha stenkoll på EN hund. Den senaste tiden har dock Stella som nu blir 4 år i december lugnat ner sig en hel del så IDAG var examensdagen!!!!
Att gå med två hundar och då av just min/vår ras utan koppel, bland människor, fåglar, kaniner, andra hundar, bilar, gator och torg och känna sig fullständigt trygg är en fantastisk känsla som alla hundägare borde få känna. Att se hur Stella och Lennox passerar en stor ansamling gäss från knappt en meters avstånd så pass lugnt så att inte en gås rör sig, att få se hur människor stannar och ler (dom flesta gör faktisk det) och ger ett berömmande ord, att se hur matte/husse till hunden som kommer emot oss står helt förvånad över att sin ofta så stretiga och dragande hund lugnt går framåt och förbi utan att vilja gå fram och hälsa på mina, för strax innan hade han stått och "vrålhållt" sin hund vid ett annat hundmöte, att se hur Lennox och Stella stannar vid varje övergångställe och invänta mitt kommando "varsågod" för att gå över den trafikerade vägen, att lämna dom utanför café Mezzo med ett kommando "ligg stanna" för att få med mig en caffe latte på vägen hem...det är f-n GRYMT!!! Och det klarade dom med BRAVUR!!!
Jag litar fullständigt på mina hundar och dom litar fullständigt på mig...mer än vad jag någonsin uppnått ihop med en människa (nja föresten, min son är självklart ett undantag) ...det är GALET häftigt! Jag vill dock poängtera att jag inte är naiv och jag kommer aldrig tänja på mina gränser, JAG bestämmer och mina tentaklar är alltid påkopplade!!! Men nu VET JAG....vilket är en enorm belöning som matte!!! DIREKTINKALLNING och ett STORT FÖRTROENDE är vad som krävs, osäkerhet är rent ut sagt livsfarligt, rädslor likaså!
Lycka till alla som jobbar hårt för att göra sin hund "koppelfri" ....det går, även om du har TVÅ, det tar bara lite längre tid !!!! Riktar mig nu framförallt till oss med "stora" raser där kraven som hundägare är större, av någon konstig anledning...kanske är det just den anledningen att vi inte riktigt litar på "stora" djur om vi inte känner dom???
Lennox förebild och bästa vän Ferdinand lämnade oss för Tassemarkerna idag...du kommer alltid finnas i våra hjärtan ♥ Ibland möter man fantastiska varelser i livet som delar med sig av sina enorma klokheter, Ferdinand var en sådan.... Saknar dig brorsan, vi lovar ta hand om din husse, matte och Lova // Lennox å Stella med matte
Som ni alla säkert vet är jag en STOR vän av hunden och då framförallt våra "muskelhundar" Kamphunden, Staffen, Amstaffen, Pitbullen eller vad ni vill kalla den. För mig är den en individ som hela tiden förbryllar mig genom att vara SÅ FÖRLÅTANDE medan vi människor fortsätter och förkastar den, ljuga om den, SLÅR den och t.o.m DÖDAR den, med enda anledningen att den just är en MUSKELHUND. Med denna video ber jag er förstå att få hundar, om inte rent av den enda av alla hundraser som blivit så misshandlade skulle med sådan ödmjukhet låta människan få en chans att i huvudtaget komma i närheten av den. En muskelhunds vekhet gör den till ett stort offer i fel händer, men det är även just vekheten som senare ger den en ANDRA chans ...
Stella McCartney trotsade döden, tog chansen och erövrade människan och varje dag ger hon någon en liten bit av sitt hjärta bara för att visa sin tacksamhet....
Hundarna alltså! Lennox Bowie Texas Jr (3 år) vars mor är en (eng) Staffordshire Bullterrier och far AmStaff...en ängel på jorden. Inte utan att jag var tveksam till rasen men när sonen visade bilden var jag såld (gammal Bowie fan som jag är). Var livrädd när jag första gången skulle titta på honom och hade fruktansvärda bilder framför mig om att det stod två BLODTÖRSTIGA föräldrar (hundarna alltså) bakom ett galler och bara vänta på att få tugga på mig...HAHAHAHAHAHA...tänk vad påverkad man är av media. Lustigt nog passerar jag ett område som heter Lina som visade sig ligga precis där Goa (som han då hette) befann sig. Lina är ju mitt namn, de måste vara ett tecken tänkte jag (som aldrig annars tror på NÅGOT förutom mig själv). Väl framme bestämde jag mig för att ifall mina föreställningar besannas så vänder jag i dörren!!
Men OJ vad fel man kan ha.....ut kommer den mest bedårande lilla Staff vid namnet Fia. Hon har ett huvud som är det absolut vackraste jag har sett och på det två så milda kloka och vänliga klotrunda ögon som bara sa VÄLKOMMEN IN! Huset var kliniskt rent fast där bodde 6 tvåbenta och 29 fyrbenta (20 av dem var katter av rasen "Gustav" Engelsk någonting som jag nu glömt bort). Fanns inga lukter inga hund- eller katthår och ändå ursäktade sig den finlandssvenska kvinnan i huset med att hon tyvärr INTE hunnit städa. Gissa om jag var glad att hon INTE skulle hem till mig :) Hon la Goa i min famn och vi satte oss på golvet, tror vi pratade i minst två timmar och hela tiden låg Goa helt tryggt utslagen i mitt knä medan hans 8:a syskon sprang å hoppade omkring både över och under honom. Jag var såld! Och kvinnan var VÄLDIGT tacksam att just JAG tog honom. Tyvärr är det ofta fel personer som vill ha den här rasen sa hon och speciellt Goa som såg så speciell ut. Hon hade nekat minst 10 personer innan mig som velat köpa honom, för hon sa, att Goa han är något väldigt speciellt, det vet jag efter många års uppfödning!
Och VISST ÄR DET SÅ! Lennox Bowie Texas Jr är inte bara enligt mig en väldigt unik kille som med bravur tagit sina lydnadskurser, ledsagar andra hundar genom sitt enorma vänliga och tydliga hundspråk och den mest kramvänliga hund jag någonsin träffat. Och de gäller ALLA mina vänner! Sätt dig i soffan och han lägger sig i ditt knä direkt för att du ska känna dig trygg och välkommen! Inte utan att hans mor måste vara inblandad i dessa goda drag. Lennox älskar livet och hans liv består av bollar och träd. Tar jag fram bollarna bokstavligen (ursäkta franskan) SKITER han i allt annat...han kan leka med sina bollar tills han svimmar! Träden finns i skogen och som ni ser på en hel del bilder är dess grenar något man bara måste få kampa med...om man får av matte förstås!
Så hur kom det sig då att jag döpte honom till Lennox Bowie Texas Jr? Bowie har jag ju redan berättat för er om, men Lennox kommer INTE från varken Annie Lennox eller boxaren Lennox Lewis, utan det var helt enkelt en namn som min son snappat upp och själv funderat ge sin son men eftersom han var 19 år vid tillfället och förstod att en son kommer att dröja föll det sig naturligt att ge det till vår förstfödde hund <3. Och nu till Texas Jr, hur konstigt det än låter så är Texas namnet på MIN son och Lennox blev ju lite som en brorsa så därför blev han Jr!
<< SLUTSATS >> Döm ALDRIG hunden efter håren och KUNSKAP vinner ALLTID
...och släkten
Då var det dags för Stella McCartney då! Ja vad kan man säga om denna ENögda skönhet. Ja hon är inte bara av kampras hon är även SPRITT SPRÅNGANDE GALEN! Stella som idag är 10 månader kommer från HUH (Hundar utan Hem HUH ) eller rättare sagt via HUH. Hon föddes någonstans på den Irländska slätten och startade sitt liv ganska så burdust. Vid sex veckor förlorade hon sitt ena öga på ett väldigt tragiskt sätt och sen fajtades hon med både lunginflammation, övre luftrörskatarrer och hade hårsmån från döden vid flera tillfällen MEN…skam den som ger sig är nog det Stella tänkte; Här skall överlevas och jag ska hitta det hem jag förtjänar SÅ DET SÅ PLUTTA DIG!
Innan Stella, eller Ella som hon faktiskt hette innan hon bestämde sig för MIG, bodde hon hos en kvinna på Irland som hade ÅTTA egna hundar. Och INTE var det några småhundar inte utan mer liknande varghybrider så Stella lärde sig FORT vad som krävdes för att överleva. Att vara snabbast till matskålen och om inte HÄNGA sig fast i de andra hundarnas svansar så de kom av sig….och när hon fått tag i sin mat KUTA iväg under något väldigt lågt där INGEN kunde komma åt henne! Rädslor FINNS INTE i Stellas värld! Någon mer orädd hund har jag nog aldrig träffat.
Allt är hon en Staffordshire Bullterrier allt. Clownen i familjen, de typiska ”stafferusen” den ÖVERDRIVNA glädjen över ett mänskligt möte…sen är hon ju en TIK !!!! Hon var 5 månader när jag fick äran att bli matte till denna lilla tjej och gissa om hon charmade ALLT och gör fortfarande. Ganska bestämd satte hon tassen i vårt hem, gick fram till Lennox som låg i sin bädd, la sig en bit ifrån och bara stirrade….varav Lennox sakta reste sig, smööööööög iväg och satte sig bakom mina ben…THAT`S GIRLPOWER! Ja ja, det har ju förstås lagt sig men visst är det Stella som bestämmer HUNDARNA EMELLAN alltså ;)
Att Stella bara har ett öga har aldrig hindrat henne, visst går hon ibland in i saker och för att inte tala om när hon hör något och ska lokalisera VART det kommer ifrån…..många skratt har ekat och varje dag är en ren glädje med alla hennes tokerier. Lennox och Stella är ett radarpar och kärleken är ömsesidig helt klart!
Namnet Stella McCartney kom sig så att Ella var otänkbart då det redan fanns en Staffetik på gården med det namnet…och för att inte krångla till det så blev det Stella. Ett andranamn/efternamn eller vad ni vill kalla det är SJÄLVKLART för mina hundar. Inga fina stamtavlor men VACKRA NAMN ;) Stella McCartney var född!
Stella McCartney 091212
"är man stor måste man vara snäll"
...en av Stellas alla IDOLER, Dino Blosse Wallin Foto: Thomas Sebastian Blosse
